söndag 9 december 2018

Sömnernas sömn i DN

Lilla jag i DN!

Så tar vi det även på denna blogg, bara för att det är så himla härligt.

Igår fick Sömnernas sömn en halvsida i DN. Steven Ekholm tycks gilla även denna bok. Hurra! Minst sagt.

Bokrecension: Tomtarna invaderar Stockholm i ”Sömnernas sömn”

I tredje delen av Elin Säfströms serie om väktaren Tilda är det dags för tomteting i Stockholm, och konflikterna mellan tomtar och troll eskalerar.

Det är sannerligen ingen vila och ingen ro för Stockholms mest överarbeta(n)de tonåring. Elin Säfströms tredje bok om sextonåriga Tilda Modigh som tar ansvar för en frånvarande och dysfunktionell mamma, en mormor som försvunnit, komplicerade kompis- och kärleksrelationer, studier och en hund - och även jobbar heltid för att hålla ordning på världen. En ganska skrämmande bild av en ”duktig flicka” med alldeles för mycket ansvar och alldeles för stort sömnbehov. Men så är hon också Stockholms och hela mittsveriges enda väktare.

”Sömnernas sömn” är den tredje men knappast den avslutande delen om Stockholms många rådare - tomtar, troll och andra väsen som lever och verkar parallellt med oss vanliga mugglare, samt de få som har som uppgift att hålla ordning på dessa ostyriga figurer, väktarna. 

Det finns ytterst få väktare i Sverige och eftersom Tildas mormor, den verkliga väktaren tidigare försvunnit under dramatiska omständigheter, kanske död, men i alla fall borta, ligger nu allt ansvar att hålla ordning i den magiska världen i Stockholm på Tilda. Och likt en gång Harry Potter, visar det sig att vuxenvärlden hållit det mesta av uppdragets natur hemligt för Tilda.

När tomtarna invaderar Stockholm för sitt tomteting hettar det till mellan tomtar och troll och överträdelser sker gång på gång och av allt allvarligare karaktär. Tilda behöver hjälp och hjälp kommer, men kan den utarbetade och stressade sextonåringen lita på någon person alls?

Det är fortfarande det spänstiga och underhållande språket som lyfter böckerna om Tilda. Hennes Stockholmiana hade dock vunnit på att introducera lite fler miljöer i böckerna än de oftast återkommande; mormors lägenhet, tomtarnas pub och trollens sal - och möjligen även några fler magiska väsen (det finns ju en del att välja bland). 

Fast med det sagt, Säfström introducerar faktiskt en helt osannolik typ som helt enkelt måste få större utrymme i kommande böcker; den kortvuxna, skägglösa (!) tomten, Jeanette i dunjacka och Hello Kitty-keps. Helt klart en blivande favorit.


Steven Ekholm

Endast högst förvånande och ganska irrelevanta invändningar, enligt mig. Så, hurra bara, liksom!

tisdag 4 december 2018

Visheten vaknar får sin första tvåa på Goodreads

En rungande tvåa för Visheten vaknar (Källa)

Ville bara meddela att Visheten vaknar har fått sitt 65:e betyg på Goodreads och att detta betyg var en tvåa - bokens allra första. Snittbetyget därmed sänkt till 4,09.

Sånt är livet.

måndag 3 december 2018

Serietratten

Tratteffekten (Källa)

Jag följer inte Sömnernas sömn lika nitiskt på nätet som jag gjort med tidigare delar i serien och jag vet att jag ligger efter med recensionerna här på bloggen. En sak jag dock haft koll på på sistone är Goodreads och tratteffekten man nu kan se där.

Inte världens finaste upplösning, men med lite god vilja kan man se dessa siffror:

En väktares bekännelser, snittbetyg: 3,73, antal betyg: 128

Visheten vaknar, snittbetyg: 4,13, antal betyg: 64

Sömnernas sömn, snittbetyg: 4,09, antal betyg: 32

Alltså: 128 -> 64 -> 32 - en perfekt tratt!

Och själva snittbetygen då. Jo, Visheten vaknar var ju folk faktiskt ganska rörande överens om att den var bra och de allra flesta tycker att Sömnernas sömn är lite sämre. Inte för att det är alldeles uppenbart utifrån snittet så här, men om man läser recensioner och ser till enskilda betygsättares mönster så är det ganska tydligt.

Men mest intressant här är kanske serietratten: hur en serie tappar läsare allteftersom den framskrider. Ja, Harry Potter och så där funkar kanske inte på samma sätt, men jag tänker att det i allmänhet funkar ungefär så här med en okänd serie.

fredag 30 november 2018

Bokstunder lider

Lidande (Källa)

Överlag så tycker folk att Sömnernas sömn är mycket svartare och mindre lustig än de tidigare böckerna i serien. Det var ingenting jag ö.h.t. tänkte på när jag skrev, för jag skrev ju bara fortsättningen på den historia som pågick i mitt huvud, liksom. Men så är det i alla fall.

Bokstunder, t.ex., skriver att hon lider med Tilda:

Det här är en otroligt mysig serie där jag blir både som tonåring på nytt och njuter av den inte helt verkliga världen. Mitt i ett väldigt verkligt Stockholm. En tid då man är mitt emellan barn- och vuxenvärlden.

De två tidigare böckerna har varit mer glada och humoristiska än den här. Här handlar det mycket om hur utanför en tonåring kan känna sig och att alla är emot en. Mer eller mindre medvetet.

Tilda saknar sin mormor och försöker axla hennes roll som väktare helt. Det går inte så bra när hon saknar stöd och inte blivit upplärd. Inte minst från sin egen mamma som gör allt för att Tilda inte ska vara en del av den världen. Av väldigt goda skäl. Men så dyker Loke upp. Vem är han egentligen? Kan hon lita på honom trots att han verkar vara rätt dryg?

Åh, jag lider verkligen med Tilda i den här boken. Det gör ont att sen hennes smärta och utanförskap. Där hela världen vilar på hennes axlar och hon inte kan prata med någon som verkligen kan förstå.

Trots allt läser jag boken hyfsat snabbt. Jag läser till och med lite på vardagskvällarna. Och när jag är klar med boken vill jag inget hellre än att få ytterligare en del i mina händer. Jag hoppas att det kommer att ske.

Betyg 4 av 5.

Jag blir glad både över fint betyg och förhoppning om ny bok (vilket inte är på gång just nu, men man ska aldrig säga aldrig).

torsdag 11 oktober 2018

Lotten sträckläste

Med all sannolikhet såg det ut någonting sådant här när Lotten sträckläste Sömnernas sömn (Källa)

Lotten och hennes bokblogg har varit med förr när det gäller En väktares bekännelser-serien. Mitt förlag var kloka nog att skicka även Sömnernas sömn till henne. Hon skriver så här:

Jag var lite tveksam innan jag läste del ett i den här serien, men jag föll ju pladask. Det var självklart att jag ville läsa tredje delen, och förlaget var vänligt nog att skicka ett recensionsexemplar.

Sömnernas sömn är en välskriven ungdomsroman som träffar precis rätt. När jag plockade upp den här boken så hade jag haft trögt med läsningen ett tag, tröttheten hade tagit överhanden och vad jag än läste så orkade jag inte riktigt bli engagerade. Men Sömnernas sömn var precis vad jag behövde och jag sträckläste den på kort tid!

Sömnernas sömn är lättsam, humoristisk och spännande. Elin Säfström lyckas verkligen att sy ihop fantasyvärlden med den verkliga världen. Det finns mycket tänkvärt i Sömnernas sömn om utanförskap och vad ”vi och de” kan få för dramatiska konsekvenser. Temat är tyvärr aktuellare än någonsin. Samtidigt så är berättelsen också hoppfull, det finns stöd och vänner om man bara har ett öppet sinne.

Jag gillar huvudpersonen Tilda, och framförallt gillar jag hennes tonläge. Hon är så ironisk att jag sitter och småskrattar. Hennes vardag är en blandning av vanliga tonårsproblem och lite mer extrema fantasyrelaterade problem. Fast i grunden handlar problemen om samma sak – upplevelsen av att vara ensam, att behöva ta ansvar för saker man inte är redo för och relationer till vänner och familj. Sen förmår hon ibland inte se längre än näsan räcker, men så är det för alla ibland. Överhuvudtaget tycker jag Elin Säfström lyckas med karaktärsteckningen.

Sömnernas sömn är också spännande, men det är inte bara det som gör att jag sträckläser. Det är också önskan att få veta hur det ska gå för Tilda och hennes vänner.

Nu ser jag fram mot nästa del i den här serien – hoppas den kommer snart! För det blir väl fler delar så säg? Snälla…! Och har ni den här serien oupptäckt är det hög tid att ni börjar läsa den.

Omdöme: Humoristiskt och tänkvärd fantasy med tomtar och troll.
Betyg: 5-

Jag vet förresten att hennes dotter också uppskattat tidigare delar - hoppas att även hon läser och gillar denna!

I övrigt förärades Sömnernas sömn även titeln "Månadens bästa" i Lottens septemberläsning.

Ett stort tack till Lotten!

onsdag 10 oktober 2018

Bland Lenas godsaker

Jag älskar sådana här bilder och det passar ju bra här (Källa)

Jag har visst missat att lägga upp Lenas (Mest Lenas Godsaker) recension som kom redan för några dagar sedan:

Jag har verkligen längtat efter den här boken. Jag har ju supergillat de två första böckerna i serien för jag tycker att de är så otroligt fantasifulla, spännande och roliga. Denna bok var intet undantag. Gillar den lika mycket som de tidigare. Har verkligen fastnat för karaktärerna, både de mänskliga, men även vissa troll, tomtar och älvor. Tycker att det faktum att det är naturväsen och detta mitt inne i Stockholm är ett så otroligt kul koncept. Gillar det jättemycket. Att böckerna riktar sig till en yngre åldersgrupp är inget jag bryr mig om för det här är verkligen så underhållande. Så jag kan verkligen rekommendera denna serie till både ung och gammal.


Betyg: 4,5 / 5

Jag tackar så hjärtligt för rara ord och fint betyg.

tisdag 9 oktober 2018

Favvobloggaren blir en aning deppig

David känner sig lite ledsen (OBS: han är mycket stiligare i verkligheten) (Källa)

Favvobloggaren OArYA har nu klämt ur sig en recension av Sömnernas sömn och den är jättefin på det hela taget, men som vanligt måste han göra mig skitstressad i början. Så här skriver han:

”Sömnernas sömn” gör mig mest ledsen.

Inte för att den är dålig, eller för att den är tråkig, eller tramsig eller nåt annat.

Den gör mig ledsen för att det är slut.

Ska jag vara ärlig kanske jag gillar föregående boken snäppet mer. Den är komiskt guld i sina bästa stunder. ”Sömnernas sömn” är liksom lite mörkare, lite dystrare. Normalt sett är jag en stor fan av mörkt och dystert, jag tycker ju som bekant att Batman är den bästa av de bästa men just den här trilogin har inte haft just den USP:en. Men vad fasen, alla har sin indie/goth/emo-period. Eller så kan det vara så att det är min egna tidigare nämnda deppighet som slår igenom och färgar läsupplevelsen. Måhända. Eventuellt. Kanske.

För samtidigt är det faktiskt så att ”Sömnernas sömn” innehåller alla de beståndsdelarna som gjort de övriga två böckerna så bra så den som är frälst sedan tidigare gör sig en ohygglig otjänst att hoppa över den här. Har man inte läst föregående titlar alls och dessutom aktivt läser den här bloggen, då är det minsann dags att ställa sig i skamvrån och efteråt tar vi ett enskilt samtal för så kan vi faktiskt inte ha det.

Det är liksom självklart att ni ska läsa den här eftersom det är den Största Bästa Jättetrilogin om väsen i Stockholm nånsin, och efter att vi kollektivt snyftat färdigt över att vi inte får träffa Tilda, Knappeman, Dumpe, Jeanette (gudars vad jag gillar Jeanette!) och de andra så tjatar vi allihop på Elin att få ur sig nåt nytt och fint omedelbums, OK? Jag har hennes mailadress om ni behöver den.

Ok, han gillade visserligen Visheten vaknar mer, men jag tycker ändå att detta måste räknas som godkänt. Det här med att jag ska få ur mig något "nytt och fint omedelbums" gör mig dock en aning nervös. För just nu vet jag fan inte hur det ska gå till. Det känns på något vis som om han och alla andra får vänta några böcker på någonting fullt så inspirerat som En väktares bekännelser-serien. För jo (som jag även hävdat på en blogg nära dig), vad man än tycker om böckerna så nog fan är de inspirerade. Jag hade verkligen lust att skriva dem, liksom. Superdupertaggad på idén. Sedan blir det ju aldrig fullt så bra som man tänkt sig, men det känns ändå som om jag klarade mig helskinnad igenom det hela.

Men tack, David, för att du verkligen, överlag, gillar det jag skrivit. Hittills.

måndag 8 oktober 2018

Monikas tur att smaka av

Monika gav en liten smakbit ur Sömnernas sömn igår (Källa)

Monika på Bokföring enligt Monika har inte lagt upp sin recension av Sömnernas sömn än, men igår tyckte hon att det var läge att sleva upp några rader ur den. Så här skriver hon:

Igår morse läste jag de sista 100 sidorna i Sömnnernas sömn av Elin Säfström. Innan jag gick upp. Jag var bara tvungen. Och trots att jag ju faktiskt har läst ut boken så kommer dagens smakebit från den. Det går inte att låta bli. Ni måste alla bara förstå de här böckernas storhet 😀 [sic!]

"Böckernas storhet". Jo jo!!! Ni förstår att jag blir mallig:)

Hon valde följande utdrag ur boken:

 "Hur funkar den?"
    "Den visar var en överträdelse sker. När den sker. Din hund vet i förväg, eller hur?"
    Jag nickar.
    "Jävligt praktiskt. En sån skulle man ha."
    Han ler det där leendet igen, men just nu känns det inte så farligt irriterande.
    "Mm, men han är inte idiotsäker direkt. Och när han har markerat så tappar han intresset och då finns det inget mer att hämta från honom. Man får hoppas att man redan har fattat vad det är som händer."
    "Okej. Men en kombo är rätt oslagbar, eller hur?"
    Han ler ännu mer. Jag ler också. För det är sant. Vi är på sätt och vis ett dreamteam.
    Om han bara inte var så jävla dryg.

Tack, Monika, för att du läser och gillar!


lördag 6 oktober 2018

Bokpool ger fyra blommor

Fyra blommor ändå! (Källa)

Bokpool, som gett både En väktares bekännelser och Visheten vaknar fem blommor, gillar även Sömnernas sömn, men inte riktigt lika mycket som föregående böcker i serien.

Sömnernas sömn är en underhållande, rolig och spännande ungdomsroman och den tredje boken i serien om Tilda som jobbar som väktare bland tomtar och troll i Stockholm.

...

Betyg:  ✿ 

Jag är självfallet glad att hon gillade den alls! Tack, Bokpool, för att du läste!

onsdag 3 oktober 2018

Två smakbitar

Både Bokpool och Lotten smakar av (Källa)

"En smakebit på søndag" är ett tema som en för mig okänd människa satt igång och många bokbloggar har tagit fasta på detta. Både Bokpool och Lottens bokblogg har presenterat små snuttar.

Trollsalen luktar som vanligt så mycket trollsvett och allmänt sunk att man storknar. Kåkstaden som breder ut sig över nästan hela markytan är heller ingen vacker syn. Trollen har byggt bo med vad de kunnat få tag på i form av gamla brädor, kartonger och annan bråte, och det har i allmänhet gått lite halvdant med själva byggandet. För att inte säga pissdåligt.
(Bokpool)

Kanske i ren chock över detta välkomnande bemötande blir jag plötsligt medveten om vad min hjärna försökt uppmärksamma mig på en stund nu utan framgång. Den blötkalla gräsmattan bakom bänken är visserligen befolkad av fåglar i ovanligt hög grad, men nu ser jag att en annan typ av varelser rör sig ibland dem. Tomtar. Massor av tomtar. Jag ser hur fler landar med sina ridfåglar och ansluter sig till mängden.
(Lottens bokblogg)

Vad dessa bloggare sedan tycker om boken är än så länge okänt för mig. Vi får väl se.

tisdag 2 oktober 2018

Zelly flinar även denna gång ...

... och bryter då och då t.o.m. ut i gapskratt (Källa)

Sömnernas sömn hamnade i Zellys bokhylla, där även En väktares bekännelser och Visheten vaknar avhandlats förr. Hon har gillat tidigare böcker och inte heller denna blev någon besvikelse (puh!).

Äntligen är tredje boken om Tilda här. Älskar den här serien verkligen och har älskat varje bok i serien, denna är inget undantag.

Världen med som Elin Säfström är så charmig att jag önskade att troll, tomtar och älvor fanns på riktigt och jag fick visas i deras värld iallafall en stund. Man blir så glad av att läsa dessa böcker, jag sitter med ett leende i stort sett under hela läsningens gång, flinar och bryter ut i gapskratt med jämna mellanrum.

Nu är jag ingen ungdom längre men jag kan känna igen mig i Tildas tankar från när en var yngre och tonåring, allt det vardagliga ni vet i skolan, kompisar och de vanliga tonårsproblem. Jag tycker väldigt mycket om henne och kommer att sakna henne om detta är sista boken i serien. Och så kommer jag sakna Vide något oerhört.

Sömnernas sömn är oerhört underhållande, humoristisk och full av fantasi, jag kommer nog slänga ett extra öga om mig vid nästa besök till Skansen och Rålis kan jag tala om.

Har för mig att jag läst att detta är sista boken i serien, om det är det så är detta ett värdigt avslut på en fantastisk serie som jag rekommenderar dig att läsa. Jag hoppas Elin Säfström aldrig slutar skriva och underhålla oss så jag hoppas hon i detta nu sitter och skriver på en ny serie.

Betyg: 4 av 5

Jag kan bara tacka och bocka och säga som så att jag inte skriver mer om Tilda (just nu iaf), men att jag ju självklart skriver nya saker hela tiden. När det utmynnar i någonting läsbart är en annan femma. Jobbar på det!

måndag 1 oktober 2018

Agnes ger Sömnernas sömn fyra ugglor

Agnes betyg på Sömnernas sömn (Källa)

Agnes, som jag vet blev en aning överraskad över En väktares bekännelser, tycker att serien håller hela vägen och ger även Sömnernas sömn fyra ugglor.

Äntligen får vi träffa Tilda igen! Hon är väktare över Stockholms rådare och har som uppdrag att se till att alla tomtar, troll, älvor och andra väsen sköter sig. Nu är Tildas mormor borta och Tilda är helt ensam om väktarskapet. Det är dags för tomteting och det ger Tilda mycket att hålla reda på. En dag hittas några ihjälbitna getter på Skansen och efter det följer flera märkliga händelser. Tilda känner på sig att det är rådare som ligger bakom händelserna och måste ta reda på varför. 

Det här är den tredje boken i Elin Säfströms ungdomsserie om där hon på ett fenomenalt sätt blandar tonårsliv med nordisk folktro och fantasy. Kanske är det den perfekta blandningen som gör att jag tycker om böckerna. Den första boken om Tilda, En väktares bekännelser överraskades jag av och den här tyckte jag lika mycket om! Jag gillar verkligen att läsa om Tilda och känner igen mig i många av hennes tankar. Det är som är mest intressant tycker jag är hennes vardagliga liv i skolan, men kompisar och vanliga tonårsproblem. Men det blir såklart det där lilla extra med de olika sagoväsen som rör sig i Tildas Stockholm. Elin Säfström har verkligen lyckats med att få med de olika delarna på ett bra sätt. 

Om Sömnernas sömn är den sista boken om Tilda har jag inte riktigt koll på. Men jag hoppas verkligen att få läsa mer av Elin Säfström i framtiden. Hon skriver med ett rappt och medryckande som gör att man hela tiden vill fortsätta läsa. Karaktärerna är coola och handlingen i de hittills tre böckerna hon skrivit är väldigt spännande. Om det här är sista boken om Tilda tycker jag att det var ett bra avslut, men jag skulle gärna träffa henne igen i fler böcker. 

Jag skulle rekommendera den som vill läsa mer om nordisk folktro efter PAX att läsa böckerna om Tilda. Men alla andra borde också läsa böckerna. Sömnernas sömn får 4 av 5 ugglor av mig!

Jag hade f.ö. den stora äran att få träffa Agnes personligen på bokmässan nu i helgen. Jag tycker att hon är helt fantastisk som läser och bloggar på det sätt hon gör trots sina unga år.

Tack, Agnes!

tisdag 25 september 2018

Boklysten och dominoeffekten

Ok, så många dominobrickor handlade det inte om ... (Källa)

Boklysten har skrivit en underbar recension om Sömnernas sömn. I synnerhet är det delarna som täcker hela serien och om hur nya läsare tillkommit - i en otippad åldersgrupp.

Äntligen är en av de mest efterlängtade böckerna för 2018 här! Serien om Tilda är en av mina absoluta favoriter. Den här boken hade jag skyhöga förväntningar på eftersom jag verkligen har älskat de tidigare delarna i serien. Faran med höga förväntningar är alltid att man blir besviken i någon mån men det behövde jag inte bekymra mig om här, boken är precis så bra som jag hade förväntat mig.

Tomtar, troll och älvor är verkligen min melodi och mina favoriter bland rådare är fortfarande Grummegänget. Det här med tomtetinget blev sen lite grädde på moset. Massor med tomtar och troll i Stockholm kan ju bara resultera i bråk och bus, speciellt som tomtar och troll inte kommer överens speciellt bra. När jag läser om deras skärmytslingar får jag hela tiden flashbacks till Trolltyg i Tomteskogen och min inre bild av trollen i boken ser ut precis som de gjorde i filmen och är ungefär lika korkade också.

Jag tycker väldigt mycket om Tilda, hennes knivskarpa iakttagelser och funderingar kring det som händer får mig att sitta och småskratta medan jag läser. Och jag bara älskar hur hon tar tag i problemen och tar till väktarrösten vid behov.

Mitt fnittrande fick till slut maken att bli tillräckligt nyfiken på böckerna för att prova att läsa första delen och sen var det kört för honom, han slukade andra delen direkt och ville ha mer! Så det var en mycket lycklig man som såg mig veckla ut paketet med Sömnernas sömn, som han såklart ville läsa direkt efter mig. Bror min har hittills tvärvägrat läsa nånting som ens snuddar vid fantasy men när han hörde att maken läst de två första böckerna och tyckte de var bra så föll även han till föga och ville prova med den första boken, dvs En väktares bekännelser. Och så var han frälst! Han är en riktig snabbläsare men den här gången överträffade han sig själv och läste de två första böckerna och halva den här under en helg, å andra sidan gjorde han inte något annat den helgen, han bara låg i sängen och läste.

En del av tjusningen är nog också att Tilda bor och verkar i Stockholm. Jag vet ju precis hur det ser ut på de platserna som nämns i boken och jag kan tala om att jag nog aldrig mer kommer att se på Rålis och Skansen på samma sätt som förut efter att ha läst de här böckerna.

Jag läste någonstans att Sömnernas sömn skulle vara sista delen men jag hoppas verkligen att så inte är fallet. Vi tre, som förtrollats av ett Stockholm bebott av tomtar och troll, håller tummarna för att det kommer minst en bok till i serien. Det finns ju faktiskt fortfarande kvar en del frågetecken som behöver rätas ut.

Jag läser en del ungdomsböcker, maken och brorsan läser inga men vi är alla lika stormförtjusta i den här serien. Den är underhållande, lättläst, fantasifull och humoristisk på ett sätt som fungerar för oss. Målgruppen är satt till 12-15 år men det behöver man inte bry sig om, de här böckerna passar för alla, oavsett ålder och kön. Har du inte läst de här böckerna så är det dags nu!
Den här åker direkt in bland Årets favoriter!

Årets favoriter, minsann! Jojo! Och Boklysten åker ju naturligtvis upp på min (mentala) lista över årets favoritbloggare.

torsdag 20 september 2018

Puh! Jennie gillar!

Hurra! (Källa)

Jennie med bloggen Jennies boklista, har varit en stor fan av både En väktares bekännelser och Visheten vaknar. Jag var rädd att hon skulle uppleva Sömnernas sömn som ett nedköp - men det gjorde hon inte!

Hennes grej är hursomhelst att hon ger extremt korta och koncisa omdömen samt poäng. Hon är en speedläsare av rang och jag vet inte hur många böcker hon klämmer per dag - jag är i vilket fall som helst glad att hon klämde in även min.

Så här skriver hon om Sömnernas sömn:

Fantastisk, spännande & underhållande!

Betyg: 5 av 5

OBS! Det är varken jag eller Jennie på bilden, men jag önskar att jag kunde komma undan med att ha så röda byxor!

torsdag 13 september 2018

Både humor och allvar uppskattas av Prickiga Paula

Allas vår Prickiga Paula har läst Sömnernas sömn (Källa)

Så här skriver Prickiga Paula om Sömnernas sömn:

Tildas mormor är försvunnen och hon lämnas ensam med ansvaret som väktare över Stockholms tonar, troll, älvor och andra väsen som vi människor bara tror finns i sagans värld. En väktare hjälper att se till så att de olika väsen sköter sig och lämna människorna lyckligt ovetande om dess existens.

Att ha allt väktaransvar liggande på en samtidigt som Tilda går i skolan, har kärleks trubbel och Felicia boende hemma hos sig det blir fullt upp det. Felicia kom hem till Tilda och hennes mamma helt blåslagen efter att än en gång misslyckats att göra sig osynlig för sina föräldrar. Tilda är glad att mamma låter Felicia vara hos de men hon är också svartsjuk fast hon vet att hon inte borde.

Som om inte detta vore nog så är det dessutom Tomteting i stan. Fullt av små tomtar överallt. Berusande tomtar som retas och tetas med trollen. Inte en lugn stund för Tilda. När tre getter hittas halvt ihjälbitna på Skansen då blir det stora tidningsrubriker. Vem eller vad kan ha gjort något så hemskt. En annan tidningsrubrik handlar om två barn och en gamla tant som är funna som ur en scen ur Hans och Greta.

Natta halvälvan som är vän med Tilda hittas sovande sömnernas sömn den som det verkar omöjligt att väcka henne ur. Fast kanske är svaret hur Natta ska väckas den lättaste av alla?

Humor och allvar blandans på ett perfekt sätt i Elin Säfströms böcker om Tilda!

Tack för att du läste, Paula!

söndag 9 september 2018

Ett geni!

Lilla moi? (Källa)

Den här dagen kommer att gå till historien som dagen då jag blev kallad för geni. Det har garanterat aldrig hänt förut. Killaloe på Goodreads skriver så här:

Alltså Elin Säfström är ett geni! Tidigare böcker om Tilda är fantastiska och denna är inget undantag. En bok alla borde läsa!

Tack, Killaloe! Du har gjort min dag!

tisdag 4 september 2018

Sömnernas sömn ute på allvar

Sömnernas sömn, omslag av Richard Schöldström och Fredrik Remnefalk

Nu tycks den vara ute rent officiellt, Sömnernas sömn. I alla fall har förlaget idag lagt ut en liten blänkare på Instagram.

Ett litet hurra är väl på sin plats?

tisdag 28 augusti 2018

Anna är inte helt nöjd

"Den var väl så där" (OBS! Ej Anna på bilden! Hon är skitsnygg.) (Källa)

Anna, med bloggen Sagan om sagorna, var inte övermåtta förtjust i Sömnernas sömn. Hon har just givit boken dess första betyg på Goodreads. Det blev en trea. Jag beklagar att jag gjorde dig en aning besviken, Anna! Men så är det ju ibland. Glad att du läste, hursomhelst!

torsdag 23 augusti 2018

Monika ser fram emot Sömnernas sömn

OBS! Det är inte Monika på bilden (Källa)

Monika på Bokföring enligt Monika har även tidigare uttryckt intresse för Sömnernas sömn, men nu hamnade den på en selekt lista om fem böcker hon ser fram emot i höst:

1. Den mörka ängeln av Elly Griffiths
2. Det som göms i snö av Carin Gerhardsen
3. Hantverkaren av Sharon Bolton
4. Outsidern av Stephen King
5. Sömnernas sömn av Elin Säfström

Att hon dessutom slänger in följande lilla brasklapp ...

Jag har faktiskt inte ens börjat fundera på höstens böcker och jag har nog ingen koll på vad som kommer.

... är ingenting jag tänker bry mig om.

Några fina kommentarer från andra entusiaster i kommentarsfältet dessutom!

tisdag 21 augusti 2018

BTJ om Sömnernas sömn

Lekfullt språk, tycker BTJ (Källa)

Bibliotekstjänsts recension av Sömnernas sömn är inte lika översvallande som för de två andra böckerna, men den är i alla fall odelat positiv. Saken är den att Gull Åkerblom som skrev recensionerna tidigare - och som ÄLSKADE böckerna - har gått i pension, så det är en annan lektör som står för dessa ord:

Liksom i föregående delar är Säfströms lättlästa språk lekfullt och tonårspräglat. De spännande fantasy-händelserna har fint flyt.
(Lektör: Karin Engvén, BTJ-häftet nr 19, 2018)

Resten av recensionen var egentligen bara ett referat, så det här utgjorde hela omdömet.

Nå, detta betyder hur som helst att Sömnernas sömn verkligen FINNS!

onsdag 15 augusti 2018

Sömnernas sömn är här

Nu är den här!

Det är alltid (får jag säga "alltid" när det bara är tredje gången?) extremt speciellt att hålla sin bok i handen för första gången. Jag hämtade kartongen med ett gäng ex med barnvagn (hur gör folk som inte har barnvagn?! ja, eller bil då) och körde hem den som den bebi den på sätt och vis är. På kvällen avfirades det hela medelst champagne - hur annars, liksom?

söndag 24 juni 2018

Agnes listar fem fantasyböcker

Föreställ er att En väktares bekännelser är en av dessa stjärnor (Källa)

Fantastiska Agnes Lindholm listar idag ett gäng topp-5-böcker inom olika kategorier, och - hör och häpna! - jag får vara med på ett hörn. Hon listar En väktares bekännelser bland de fem bästa fantasyböckerna. Och det är ingen pissfantasy man hamnar med heller! Så här ser listan ut:

PAX Maran 
PAX Näcken 
En väktares bekännelser av Elin Säfström
Harry Potter och Fången från Azkaban av J.K Rowling
Övergångarna av Andreas Kundler och Lisa Linder

Alltså, fatta! Och Agnes har läst en del böcker, kan man säga ... Troligen fler än jag, fast hon bara är 16 år gammal.

Tack, Agnes! Du rockar fett! (Som vi medelålders brukar uttrycka saken.)

onsdag 13 juni 2018

Monika skulle visserligen inte dräpa ett lejon ...

Monika skulle inte gå så långt som till att dräpa exempelvis detta lejon (Källa)

... men ändå! Sömnernas sömn hamnade trots allt på hennes Top Tuesday-lista på temat "Böcker jag skulle dräpa ett lejon för att få tidigt". (Sömnernas sömn är alltså tredje delen i En väktares bekännelser-serien.)

Hela listan ser ut så här:

1. En helt vanlig familj av Mattias Edvardsson (20/6)
2. Marvatten av Ann Rosman (11/9)
3. Sömnernas sömn av Elin Säfström (5/9)
4. Harris tweed av Peter May (10/8)
5. Den lilla bistron i Bretagne av Nina George (7/5)
6. Lånat silver och krossat glas av Ewa Klingberg (14/5)
7. Under ytan av Gilly Macmillan (6/7)
8. Mittvatten av Arne Dahl (17/8)
9. Hon tackade gudarna av Jussi Adler-Olsen (5/6)
10. Den mörka ängeln av Elly Griffiths (5/9)


Och det här var 1 maj, så möjligen kan listan ha ändrats sedan dess. Men, som sagt, ändå!


måndag 14 maj 2018

Agnes förväntningar överträffas

Överträffade förväntningar (Källa)

Unga, redan oerhört etablerade bokbloggaren Agnes Lindholm som tidigare recenserat En väktares bekännelser har nu även haft vänligheten att läsa Visheten vaknar. Och hon gillar den! Det jag gick igång på så oerhört i hennes tidigare recension - nämligen att hon tyckte att det nästan blev lite väl vardagligt ibland - tycks hålla i sig, även om hon formulerar sig på ett annat sätt denna gång.

Förstår ni hur spännande det skulle vara att leva i en värld fylld av tomtar som tar hand om oss, troll som hittar på hyss och älvor som dansar? Fast enligt Tilda verkar det ganska jobbigt också. Hon har ett stort ansvar på sina axlar och mycket att stå i. Jag tycker verkligen att Elin Säfströms böcker om Tilda sticker ut från mängden. Det är varken en fantasybok eller en vanlig ungdomsbok utan en ungdomsbok med fantasyinslag vilket gör den unik. Ingen annan bok jag läst liknar En väktares bekännelser och Visheten vaknar. Jag gillar verkligen blandningen mellan vardag och väsen. Man får både ta del av Tildas vardag gällande att hålla kolla på alla rådare,men också i skolan där det handlar om plugg, kompisar och kärlek. Jag kan känna igen mig mycket i Tilda samtidigt som hon har en helt annan vardag än mig och jag uppskattar verkligen att läsa om henne. 

Jag rekommenderar verkligen En väktares bekännelser-trilogin till alla från 12 år ungefär. Många skulle gilla dem och dessutom är den lätt att läsa. Kapitlen är korta och det går snabbt att ta sig fram i böckerna. De är aldrig tråkiga och man vill hela tiden fortsätta läsa. 

När jag fick Visheten vaknar hemskickad hade Elin Säfström skrivit i boken att hon hoppades att jag överraskades även av den här boken. Det gjorde jag sannerligen! Hon överträffade mina förväntningar än en gång och jag gillade verkligen boken! Det är så coolt att Elin Säfström lyckats få med både fantasy, vardag, tonårsliv, vänskap, kärlek och humor i en och samma bok. Jag ger Visheten vaknar 4 av 5 ugglor!

"En ungdomsbok med fantasyinslag", liksom. Fråga mig inte varför, men jag blir överlycklig över det sättet att uppfatta boken.

Tack, Agnes!

onsdag 9 maj 2018

Rapp och fyndig tycker Anna

Rapp urban fantasy (Källa)

Anna på Annas bokblogg har läst En väktares bekännelser - och hon gillar. Rapp och fyndig, tycker hon att den är minsann. Jojo:)

Rådare. Hört det förut? Det är ett samlingsbegrepp för älvor, tomtar, troll och allehanda andra varelser vi känner till från vår nordiska folktro. Sagoväsen som gemene man inte ser och kanske därför inte heller tror på. Men Tilda vet att alla dessa varelser existerar och faktiskt lever mitt ibland oss människor. Tilda är nämligen en väktare och som väktare är det också Tildas uppgift att se till så att alla dessa sagoväsen uppför sig och inte blir upptäckta av människorna. Det är liksom bäst så för allas parter. Fast det är klart att det sker överträdelser och varje gång detta händer är det Tildas uppgift att dels se till så att rådaren straffas på något vis och dels se till så att den människa som råkat ut för en överträdelse snabbt glömmer alltihopa. Enda sättet att få en människa att glömma vad hon varit med om är att ställa sig ansikte mot ansikte och sedan sjunga glömskevisan. Tilda avskyr denna bit av väktaruppdraget, varje gång är lika pinsam, men det måste göras.

I vanliga fall är det Tilda och hennes mormor som håller koll på rådarna i Stockholmsområdet, men för tillfället så är Tildas mormor på ett uppdrag i Norrland och därför har Tilda själv ansvaret att se till så att rådarna inte begår några överträdelser och avslöjar sig för människorna. Tilda, som går i nian, och samtidigt har skolan att sköta borde utan vidare kunna hinna med sitt väktaruppdrag på egen hand, men av nån anledning passar Stockholms rådare på att begå allt fler och allt grövre överträdelser just nu när mormor är borta. Att Tildas egen skola blir invaderad av jordvättar är egentligen hennes minsta problem för uppenbarligen så pågår det någon form av magiskt utövande ute på stan som tycks ligga bakom flera personers försvinnande. Lägg där till att Tildas bästa kompis börjat tröttna på henne, att Hakim, killen Tilda har en crush på, plötsligt börjar dyka upp när Tilda befinner sig i de mest pinsamma situationer och att mormor inte längre går att få tag på när Tilda behöver henne som mest. Läget har med andra ord börjat urarta, på alla håll och kanter, men för Tildas del är det bara att bita ihop och försöka kombinera sin tonårsvardag med väktarjobbet.

En väktares bekännelser är Elin Säfströms debutroman och det är en rapp och fyndig urban fantasy, späckad med humor, rolig dialog och tonårspinsamheter samt mysterier att lösa. Jag läste på kort tid och med mycket nöje ut En väktares bekännelser. Och kan man inte få nog av Tilda, hennes urgamla jycke, Dumpe, som dessutom kan spåra sig fram till överträdelser, samt alla hennes tomtekompisar/informatörer, så kan man även läsa fortsättningen Visheten vaknar.

Tack, Anna!

fredag 4 maj 2018

Hälften har läst

Hälften har nu läst Visheten vaknar (Källa)

Nu har hälften av dem som läst En väktares bekännelser också läst Visheten vaknar - det är inte fy skam! Hur vet jag det då? Ja, host, det vet jag ju inte förstås, utan jag baserar detta på antal rejtings på Goodreads (jag baserar all statistik på Goodreads!). I skrivande stund har En väktares bekännelser 108 betyg med ett snitt på 3,70 och Visheten vaknar har 54 med ett snitt på 4,15.

Har varit inne och kollat varje dag på sistone, eftersom jag sett att detta var på väg att hända. Inte helt sunt kanske.

fredag 20 april 2018

Missat Boktycke?!


Boktycke flinar (Källa)

Alltså, hur har jag kunnat missa detta? Eller har jag sett det, skrivit om det här och bara glömt? Kan i alla fall inte hitta någonting på denna blogg. Det rör sig om en recension av Visheten vaknar från oktober 2017 på bloggen Boktycke och den är så fin att jag möjligtvis fått någon slags mental blockering som handlar om att jag inte kan ta in så mycket positivitet på en gång.

Så här skriver Anna:

För lite mer än ett år sedan var jag på bokmässan och blev tipsad av en författare att jag skulle läsa En väktares bekännelser om jag tycker om fantasy. Givetvis så blev jag intresserad och ett ex av boken fick följa med mig hem. Det var den första bekantskapen med Elin Säfströms urban fantasy som utspelar sig i Stockholm, och jag blev helt fast.

Visheten vaknar är alltså uppföljaren och mellanboken i en planerad trilogi. För min del får Säfström gärna skriva tio böcker till om Tilda och hennes äventyr med troll, tomtar, älvor och vittror. I min recension av första boken så skrev jag att detta är den sortens berättelse som jag saknar i svenska ungdomsböcker, den ståndpunkten håller jag fortfarande. Humor, äventyr, vardag och härliga karaktärer, det är en blandning som är perfekt för mig.

Tilda är en karaktär som är lätt att tycka om och heja på. Dessutom gillar jag många av bikaraktärerna som Vide (han är så gullig mot Tilda haha), Natta och Grumpe. Mysteriet är spännande och givetvis gissade jag rätt, fast det beror på att jag under berättelsens gång har typ misstänkt varenda karaktär för att vara boven/offret. Handlingen är med andra ord inte förutsägbar vilket är ett stort plus.

Under läsningens gång satte sig min man ner bredvid mig och konstaterade “Du gillar boken du läser.”
Jag: “Ja… hur vet du det?”
Han: “Du sitter och flinar hela tiden.”

Japp, den här boken fick mig att le nästan konstant. Om man läser den här boken utan att dra på läpparna en enda gång så måste det vara något fel på ens humor.

Finns egentligen inte så mycket mer att säga. Elin Säfström har blivit en av mina favoriter när det kommer till svenska författare. Har du inte läst böckerna i denna serie än så rekommenderar jag starkt att du plockar upp dem på direkten!

Men liksom, hallå!! Det är världens finaste recension! Tack, Anna!!!

onsdag 18 april 2018

Barnboksprat eftersöker mer vardag

Mer vardag, tack! (Källa)

Sofie Utahs skriver om En väktares bekännelser på bloggen Barnboksprat.

Tildas viktiga uppgift är superhemlig: Hon är väktare över tomtar, troll och andra varelser, med uppgiften att hålla dem borta från människorna. Vanligtvis hjälper Tildas mormor till,  men i samband med att trubbel hopar sig är hon såklart bortrest. Jordvättar flyttar  i skolans källare och det går rykten om en stor överträdelse. Samtidigt tar uppdraget mycket tid från vänner, skolan och snyggingen Hakim. Hur ska Tilda hinna med allt?
Tomtar, troll och andra övernaturligheter är sällan något som lockar mig, men den här boken blev jag ändå nyfiken på. Och jag gillar den! Jag gillar att det övernaturliga kommer in i vår verkliga, väldigt oövernaturliga, värld. Eftersom vi vanliga människor inte ser de där figurerna, känns det mer trovärdigt att de faktiskt skulle kunna smyga omkring utan att vi vet om det. Jag dras med i den där stämningen. Dessutom är boken fylld av humor, det är ett plus!
Jag tror boken blir ännu mer trovärdig och spännande för dem som bor i eller känner till gatorna i Stockholm. Flera gånger står det väldigt detaljerat, vilket fick mig som icke Stockholms-kännare att tröttnat och skumma igenom texten.
Utöver sin speciella uppgift är Tilda en vanlig tonåring med en deppig mamma, ett komplicerat förflutet, en väldigt bra vän och en person som tar upp hennes tankar extra mycket. Det finns en bra trovärdighet i att Tilda inte är särskilt tillrättalagd, utan klumpig och snurrar till det. Särskilt eftersom hon inte får berätta om sitt uppdrag för någon. Inte ens bästisen Imane, och vad händer med vänskapen när Tilda kommer med undanflykter gång på gång?
Är du sugen på ett spännande, roligt, övernaturligt äventyr som utspelar sig i vardagen? Då tror jag du kommer gilla den här. Den är väldigt händelsetät, vilket ibland fick mig att vilja ha mer vardag, men i sin helhet tycker jag ändå om boken. I höstas kom även en uppföljare, Visheten vaknar, och serien planeras bli en trilogi.
Jag tänker osökt på Agnes som i sin recension tyckte att det ibland blev lite väl mycket vardag. Det är så himla roligt (ja, faktiskt!) att folk uppfattar saker och ting så olika.

Hursomhelst blir jag så klart superglad över att boken tipsas om på Barnboksprat! Tack, Sofie!

söndag 18 mars 2018

Intervju och jättefin recension på Bokkoll

Min skrivhörna, som även förekommer på bokkoll.se (foto: jag)

Extremt trevliga Bokkoll har haft vänligheten att inte bara recensera mina böcker, utan dessutom bemödat sig om att göra en intervju med mig.

Så här skriver hon om böckerna:

Säfströms böcker är en fröjd att läsa; fantastik och realism möts på ett genialt sätt vilket resulterar i en ”low fantasy”-berättelse som innehåller både tonårslivets vardag där man får följa huvudkaraktären i såväl välkända miljöer som i skolan och hemma – men även mer främmande miljöer då hon ofta rör sig bland skymningsfolk på sina spännande och farliga äventyr.

Karaktärsgestaltningen av Tilda känns trovärdig; hon är inte vanlig tonårstjej som varken är modig eller tillfreds med sitt uppdrag som väktare. Dessutom är det intressant att se hur karaktärerna utvecklas genom berättelsens gång; både Tilda, hennes mamma och de bikaraktärer som rör sig in och ut ur berättelsen. Säfströms kärlek till språket märks tydligt i texten där hon genom endast några korta meningar lyckas beskriva både känsla, spänning och humor på ett okomplicerat sätt. Den som har provat på att skriva vet hur svårt det här är.

I böckerna finns även tydliga motiv så som socialt utanförskap, depression, kärlek och vänskap som tillsammans med tidigare nämnda faktorerna gör att En väktares bekännelser och Visheten vaknar håller en hög litterär nivå. Därmed får alla kritiker som (felaktigt) hävdar att ungdomslitteratur inte håller samma litterära kvalitet som vuxenlitteratur en rejäl knäpp på fingrarna! 

*baserat helt och hållet på egna läserfarenheter!

Det går liksom inte att tänka sig en bättre recension. Dessutom fick jag betyget fem stjärnor av fem möjliga.

Tack, Bokkoll!

söndag 11 mars 2018

50 rejtings på Goodreads

Femtio betyg på Goodreads för Visheten vaknar (Källa)

Strax efter att En väktares bekännelser kommit upp i drygt hundra betyg på Goodreads, så har nu Visheten vaknar fått sitt femtionde. Det var visserligen bara en 3:a, vilket sänkte snittbetyget till modesta 4,18 (jorå, jag är så mallig!). En av sex 3:or totalt, vilket kan vägas mot tjugonio 4:or och femton 5:or. Alltså, inte en enda 2:a eller 1:a hittills och en ynka 12-procentig frekvens av 3:or. Det är obegripligt! Så hopplöst som manuset kändes under en lång, lång period. Så skönt att se att det går att arbeta sig ut på andra sidan med ett vettigt resultat.

Grattis, Visheten vaknar!

fredag 9 mars 2018

Harry Potter-känsla hos Visheten vaknar

Bokstunder får Harry Potter-känslor av Visheten vaknar (Källa)

Så här skriver Cissi på Bokstunder om Visheten vaknar:

Den här serien väcker samma känslor hos mig som böckerna om Harry Potter. Tyvärr var jag vuxen även när de kom men det hindrade mig inte från att njuta av dem.

Tilda är på många sätt en klassisk tonåring som måste försöka klara skolan och kompisar och förälskelser. Dessutom är vare sig hennes mamma eller mormor som de flesta mödrar och mormödrar... Och hennes liv är blir inte direkt lättare av att tvingas ta itu med alla problem som alla väsen ställer till med.

Även om jag inte bor i Stockholm så har jag ändå varit där en del (pluggade bland annat där i fyra år). Det gör att miljön nog blir lite extra speciell eftersom jag ser flera platser framför mig.

Boken är spännande, engagerande och fantasifull. Den väcker verkligen olika typer av känslor i mig. Det enda negativa är att den tar slut alldeles för fort.

Betyg 5 av 5.

Det var just Harry Potter som en gång fick mig att vilja skriva böcker ö.h.t. Och inte för att jag på något sätt anser mig värdig att jämföras med HP, men att detta namn ens nämns i en recension för Visheten vaknar känns verkligen helt fantastiskt.

Tack, Cissi!